Året då jag lärde mig att stava till Metylfenidat

Morgon i familjen och dags för frukost. För några veckor sedan gjorde vi ett försök med medicin till sonen. Ett försök som slutade med hemska biverkningar och som vi därför fick avbryta. Nu ska vi prova igen, för jag tror verkligen att det finns de som har nytta av sin medicin. På samma sätt som det finns allergiker som får en enklare vardag om de tar sina antihistaminer, så behöver ADHD-killen underlätta sin vardag med metylfenidat. Medicin allena är nog inte att rekommendera. Vi måste fortsätta att prata om förhållningssätt, bemötande och strategier, men allt detta kanske kan bli enklare för sonen att ta till sig om hans nervbanor är med på noterna och inte störs av minsta lilla ljud.

– Var är mitt sitta-still-piller? undrar sonen.

Vi sätter oss vid frukostbordet. Jag plockar fram mitt skelett-piller(D-vitamin) och sambon tar sitt slippa-snuva-piller(C-vitamin). Vi säger skål och godmorgon och sveper våra tabletter.

– Så bra mamma, nu slipper du bryta benen, säger sonen med ett leende.

Ja, jag är alltså en av alla de hemska föräldrar som drogar sitt barn med amfetamin, denna tungt beroendeframkallande drog. Det är bara det att det är inte amfetamin. Det är ett annat preparat, metylfenidat,som visserligen också är centralstimulerande. Det beskrivs ofta som amfetaminliknande, vilket kanske har bidragit till den något seglivade myten om att man ger amfetamin till de små liven. Dessutom är det ju så att många av de som inte får hjälp i unga år kommer på idén att självmedicinera när de kommer i tonåren. Följden kan bli ett drogberoende som orsakar långt mer smärta.

Men vet ni, kaffe är också centralstimulerande! Nå ja, det är måhända inte narkotikaklassat, vilket ju metylfenidat är, även om jag vissa dagar funderar över om  inte kaffe borde vara det när jag sitter med skakiga händer efter att ha hinkat i mig ett par koppar för mycket för att motverka tröttheten. Så nu håller i alla fall jag alla tummar jag har för att sonen ska må fint, slippa de biverkningar han fick förra gången och att hans vardag ska kunna stöttas upp med hjälp av små sitta-still-piller.

6 tankar på “Året då jag lärde mig att stava till Metylfenidat

  1. Hej!

    En nyfiken fråga? Vad ger du din son? Vi står i kö för att testa Ritalin till vår dotter.
    Vad fick ni för biverkningar? För oss är maten ett problem idag, och är rädd att det kommer bli värre!
    /Ida

    • Hej!
      Vi har testat Medikenet innan och nu Concerta. Men hur man reagerar verkar ju vara högst individuellt… Vi blev också ”varnade” för att matlusten kunde bli sämre, men det var nog den enda biverkan han inte fick. Mitt råd är att inte fundera så mycket över biverkningarna innan. Kommer de så kommer de ju och vilka de blir varierar oerhört…

      • Jo och det är där vi är nu! Så vi står på kölista och har bestämt att vi får ta biverkningarna eftersom.. 🙂 Kölistan är lång men läkarbesöket är gjort så nu väntar vi bara på att sköterskan ska höra av sig! 🙂
        Tack för ditt snabba svar!

  2. Sonen började med equasym depot och det funkade fint, till efter ett par år så ville Bup läkaren ändra till medikinet och sedan till concerta med den verkan att jag och sonen fick ett par turbulenta år. Tills hab läkaren gick tillbaka till den först nämnda. Det med dessa läkemedel är att man verkligen får stå i mot läkarna ibland. Till och med de tror att dessa är lika varandra ibland. Hoppas ni hittat er sons sitta-stilla-piller nu 😉
    Kram Anne

Lämna en kommentar